6  Utrikesfödda möjliggör en ökning av sysselsättningen

Utrikesfödda har en betydande roll i att öka sysselsättningen i Sverige. De bidrar till arbetsmarknaden genom att fylla viktiga funktioner inom olika sektorer, särskilt inom vård, omsorg och serviceyrken.

2010 var det senaste år då tillväxten av jobb var större bland inrikesfödda än bland utrikesfödda i absoluta tal. Sedan dess har utrikesfödda varje år dominerat jobbtillväxten. Samtidigt har andelen sysselsatta bland utrikesfödda stigit stadigt sedan 2009. År 2016 nådde sysselsättningsgraden 84 % för inrikesfödda. Där har den i stort sett legat kvar med någon enstaka procentenhets variation upp och ned, oavsett konjunktur och pandemi. Det tycks som om vi nått ett tak för hur många inrikesfödda som går att sysselsätta. Sedan 2016 domineras jobbtillväxten fullständigt av utrikesfödda och vi ser till och med en nettominskning av förvärvsarbetande inrikesfödda: 2024 arbetade det färre inrikesfödda än det gjorde 2016. Det kan delvis förklaras av att antalet inrikesfödda i förvärvsarbetande ålder minskat under perioden.

Bortser vi från pandemin kan vi i stort sett se en linjär tillväxt av sysselsättningsgraden för utrikesfödda från 2009 fram till 2022, från 54 % till 70 %. De senaste åren har lågkonjunkturen inneburit en relativt marginell minskning avsysselsättningsgraden. Om antagandet att vi slagit i taket för andelen arbetande inrikesfödda stämmer, talar mycket för att denna utveckling kommer att fortsätta. De senaste årens lågkonjunktur tycks bara marginellt påverkat sysselsättningen. Enligt SCB:s preliminära sysselsättningsstatistik (BAS) sjönk sysselsättningsgraden för utrikesfödda med en halv procentenhet mellan februari 2024 och februari 2025, men steg sedan med 0,6 procentenheter mellan februari 2025 och februari 2026. Även om det är preliminär statistik så tyder mycket på att vi för närvarande har den högsta andelen förvärvsarbetande utriksfödda i arbetsför ålder som uppmätts, i alla fall sedan slutet på 80-talet (vilket vi saknar statistik för).

Två invandrargrupper som drabbats av stormar av hat på sociala medier är somalier och afghaner. Ofta citeras en gammal artikel från tidningen Arbetet från 2015 som citerar statistik från 2010 som visar att endast drygt 20 % av somalierna i förvärvsarbetande ålder var förvärvsarbetande. Det stämmer, men som diagrammet nedan visar har utvecklingen av sysselsättningsgraden varit mycket kraftig sedan dess. 2023 var det 58 % av somalierna som hade jobb. En nästan lika kraftig sysselsättningstillväxt ser vi hos afghaner, vars sysselsättningsgrad stigit från 30 % 2010 till 70 % 2023.