Skip to main content

8  Allt färre stadsdelar med låg andel självförsörjande

I debatten beskrivs utanförskapsområdena ofta som platser där allt går åt fel håll. Statistiken pekar åt ett annat håll. Mellan 2013 och 2023 ökade andelen självförsörjande i nästan alla Sveriges stadsdelar, och allra mest där andelen var lägst från början. Antalet stadsdelar där mindre än hälften av invånarna i arbetsför ålder är självförsörjande har mer än halverats.

Kartan längre ned visar andelen självförsörjande bland invånarna 20–64 år i vart och ett av landets drygt 3 300 regionala statistikområden (RegSO). Det är ungefär samma indelning som i kartan över sysselsättningen i kapitel 7, med undantag av att SCB gjorde en smärre revidering av områdesindelningen 2025. I städerna motsvarar områdena ungefär stadsdelar. Statistiken kommer från SCB.

Några saker är värda att lägga märke till:

Det betyder inte att problemen är lösta. I många områden är fortfarande bara drygt hälften av invånarna i arbetsför ålder självförsörjande. Men riktningen är tydlig, och den går åt rätt håll. Den som bara lyssnar på debatten kan lätt få för sig att det är tvärtom.

Som vi skriver i boken är “självförsörjning” ett trubbigt mått. Det fångar inte hushållens ekonomi, och gränsen mellan självförsörjande och ej självförsörjande är satt mer eller mindre godtyckligt (se avsnittet om hur SCB definierar självförsörjning nedan). Men det är ett mått som ofta används i debatten, och då är det rimligt att se vad det faktiskt visar.

8.1 Kartan

Kartan öppnar på 2013. Ju mörkare blå färg, desto högre andel självförsörjande. Hur du byter år, ser förändringen mellan två år och räknar bort studentområdena står i faktarutan under kartan.

Källa: SCB, självförsörjning per RegSO (TAB6766), RegSO-indelningen från 2020.

Så använder du kartan
  • Byt år genom att dra i tidsreglaget, eller tryck på ▶︎ för att spela upp utvecklingen år för år från 2013.
  • Se förändringen mellan två år genom att välja Förändring. Med reglagets två handtag väljer du startår och slutår.
  • Zooma med scrollhjulet, dra för att flytta kartan och klicka på ett område för att zooma in på det. Återställ visar hela landet igen. När du har zoomat in tillräckligt skrivs andelen ut i varje område.
  • Se detaljer genom att hålla muspekaren över ett område: andel självförsörjande, antal självförsörjande, befolkning 20–64 år och andelen ej självförsörjande, studerande och utrikesfödda.
  • På mobil och pekplatta trycker du på ett område för att se detaljerna och trycker en gång till för att zooma in på det. Nyp för att zooma och dra med ett finger för att flytta kartan.
  • Sök efter ett område i sökrutan. Namnet följs av kommunen, t.ex. “Bergsjön södra (Göteborg)”. När du väljer ett namn i listan zoomar kartan in på området. Krysset i rutan tömmer den.
  • Välj bort grupper av områden genom att klicka på dem i teckenförklaringen.
  • Exkludera studentområden genom att kryssa i rutan i raden under kartan. Som studentområden räknas här områden där över 25 procent av de boende 20–64 år var studerande eller värnpliktiga något av åren 2013–2023. Studentområdena tonas ned i kartan och räknas inte med i raden under den. Kryssa ur rutan för att visa dem igen.
  • Ändra kartans storlek genom att dra i handtaget i kartans nedre högra hörn. Kartan behåller sin skala, så en mindre ruta visar ett mindre utsnitt. Dubbelklicka på handtaget eller tryck på Återställ för att få tillbaka den ursprungliga storleken.

Raden under kartan summerar de områden som syns helt i kartan och inte är bortvalda i teckenförklaringen eller med kryssrutan för studentområden: antalet invånare 20–64 år och andelen självförsörjande bland dem. Zoomar du in på en stad visar raden alltså stadens siffror.

8.2 Hela fördelningen har flyttats åt höger

Diagrammet nedan visar hur många områden som har en viss andel självförsörjande, i klasser om fem procentenheter, 2013 och 2023. Hela fördelningen har förskjutits uppåt. År 2013 var 70–74 procent den vanligaste klassen, och 2023 hade 75–79 och 80–84 procent tagit över. Antalet områden där minst 85 procent är självförsörjande ökade från 50 till 364. Samtidigt har antalet områden minskat i varje klass under 75 procent. Det är alltså inte bara genomsnittet som har stigit, utan förbättringen syns i hela fördelningen.

8.3 Hur SCB definierar självförsörjning

SCB redovisar statistiken på regeringens uppdrag och använder det mått som regeringen tog fram till 2024 års ekonomiska vårproposition. Måttet bygger på en inkomstgräns:

  • Självförsörjande är den som under ett kalenderår har en självförsörjningsgrundande inkomst på minst tre inkomstbasbelopp.

  • Ej självförsörjande är den som har en lägre inkomst än så.

  • Heltidsstuderande och värnpliktiga som ligger under gränsen räknas inte som ej självförsörjande utan bildar en egen grupp. Heltidsstuderande är de som läst på heltid med studiemedel i minst 20 veckor under året.

Inkomstbasbeloppet räknas fram av Pensionsmyndigheten och följer löneutvecklingen. År 2026 är det 83 400 kronor. Tre inkomstbasbelopp motsvarar alltså 250 200 kronor om året, eller 20 850 kronor i månaden före skatt. Under kartans år låg gränsen lägre, från 169 800 kronor 2013 till 222 900 kronor 2023. Enligt Regeringskansliet motsvarar gränsen ungefär en inkomst där de flesta har arbetat minst halvtid i genomsnitt under året. Gränsen är satt högre än nivån för ekonomiskt bistånd för en ensamstående, men något lägre än vad Konsumentverket anser att en person behöver för skäliga levnadskostnader.

Det är inte bara lön som räknas. Den självförsörjningsgrundande inkomsten består av:

  • lön, inklusive anställningsstöd och lön från övriga nordiska länder
  • inkomst av näringsverksamhet
  • kapitalinkomster, inklusive realiserade kapitalvinster
  • inkomstgrundad pension, det vill säga allmän pension utom garantipension, tjänstepension och privat pension
  • sjukpenning, rehabiliteringsersättning, inkomstbaserad föräldrapenning, vab och närståendepenning, men bara för den som också har haft lön eller näringsinkomst under året
  • ersättningar vid militär utbildning och tjänstgöring.

Arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, sjuk- och aktivitetsersättning och ekonomiskt bistånd räknas däremot inte in.

Svenskt Näringsliv och Entreprenörskapsforum har i stället använt en gräns på fyra prisbasbelopp. Siffror om “självförsörjning” från olika källor går därför inte alltid att jämföra.

Källor: SCB, Kvalitetsdeklaration – Statistik om självförsörjning 2013–2024 och Skatteverket, Belopp och procent – inkomstår 2026.


  1. Ett område räknas här som studentområde om mer än 25 procent av invånarna 20–64 år var studerande eller värnpliktiga något av åren 2013–2023. Det gäller 49 områden. Gränsen är en annan än i kapitel 7, eftersom studerande med låga inkomster påverkar måttet självförsörjning på ett annat sätt än sysselsättningsgraden.↩︎